Det finns inga ord...

Jag svävar fortfarande omkring högt upp i kenthimlen och helst av allt skulle jag stanna där ett bra tag till. Det var så bra igår, att få hoppa runt och sjunga med i alla låtar tillsammans med tusen andra, känna dunket i hela kroppen och bara vara hundra procent lycklig med en bästa vän på vardera sida om mig... jag vill alltid alltid alltid komma ihåg den känslan.

 
Happy faces i bilen upp till huvudstaden
  
Väntan framför scen i väldigt dammigt gräs, våtservetter är bra!

Och så äntligen











Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0